Accueil | Créer un blog | Blog Beauté | Blog Séries 247

Mazigh, Amazigh, Tamaziɣt

Isalan f Tmaziɣt (actualité berbere). Tiɣri n tlelli (la voix de la liberté)

Ansuf yeswen (kwent)

Azul fellawen(kent), 


 


 


 


Gloire à MATOUB LWENNAS et les Héros de la cause AMAZIΓ


 


 


 


(Tif xir lεebd ur neγri, isεan tamusni, wala w'iγran di tmenqas!) M.L.


 




 


 


 


 


 


NORTH AFRICA IS BERBER!
NORTH AFRICA WON'T BE ARABIC



A consulter http://www.algeria-watch.org/mrv/2002/bilan_emeutes.htm










Tes propos racistes ne font que m'effleurer, la vérité elle, te transperce le coeur. Les plus virulents sont les berbères arabisés qui ne savent plus qui ils sont!









azul af yal amaziγ si tegzirin tiknariyin ar siwa






Août

DiLuMaMeJeVeSa
     12
3456789
10111213141516
17181920212223
24252627282930
31      

Glossaire

Rechercher

Album

  • RSS
  • RSS
  • Podcast
  • atom 03

Tabrat n MAK af timanit i tmurt n Iqbayliyen, s teqbaylit | 20 août 2008

Ger tamawt : P=Dh; JJ= Dj                                     

 

TIMANIT I TMURT N IQVAYLIYEN


ASUTER UNSIB N TIMANIT I TMURT N IQBAYLIYEN DI :
 TISELWAYT N TIGDUDA N LEZZAYER
AGRAW AΓERFAN AΓELNAW
TAJMAΣT N IMΓAREN  IZDAYRIYEN
TARBAΣT N TMENPAWT N TMURT N LEZZAYER

 

  Akken i tetwaceyyeε daγen i :


 Tuddsa n yeγlan iddukklen (ONU), tuddsa n tdukkli n tferka (OUA), timura n uruba iddukklen (UE), tiddukkliwin tigreγlanin-a : HUMAN RIGHT WATCH, AMNESTY INTERNATIONAL, FIDH, GITPA, CAF (CONFEDERATION DES AUTOCHTONES FRANCOPHONES), akk t-timlilit af Ill agrakal d illan ass n 13/07/2008, mass NELSON MANDELA.

 

 

   Achal d aseggwas deg-mi yefra ttrad ger tmurt n Fransa akw d Lezzayer. Timunent tewwep-ed, times tamenzut tensa, tin deffires imi kan i tendeh ! 45 iseggwasen-ayen ideg ikker umqelleε ger Leqbayel d udabu n tmara. Amyexzer ger snat tamiwin yezgga am win ger sin yeâdawen uγur ur d iggri laman. Times tamezwarut tendeh di 1963 asmi yekker Hocine AIT-AHMED t-tejmaεt-is s yisem n ukabar d islul (tiRni iΓallen iNemlayen –FFS-). Tanekra d izegren si « tafsut n Imaziγen) n 1980 alarmi d tafsut taberkant (2001-2003). Ihi assa, m ur d telli tifrat s talwit ger udabu d Leqbayel, yiwen ur yezmir ad yini amek ara yili uzekka.


  A lemmer d lebγi n terwiht, yili d wid d ssufeγ tedγert (tiferni) di tmurt n Leqbayel ar immeslayen kan s yisem n Leqbayel, ar innaγen af tmurt nneγ zdat udabu...Lameεna seg mi adabu ur irri azal i Leqbayel, ugar i Tmurt n Leqbayel naγ wid d ssufent tfernin ; terra-yaγ tmara akken ad-d nekker nekwni deg wempiq nnsen. Yal m ara d yili kra n ukabar aserti uγur zzin Leqbayel akken ad ikkes isennanen yugin ad djen tamurt n leqbayel at tbedd f iparren-is, an tafep zzin s uεrur i wayen s way ten-fernen wayla nnsen mi nwan ssawpen. Ihi tnadin kan f imepqan d idrimen. Lemmer ur telli teswiεt am akka d neqqar, dacu ar issiwpen adabu ad iqelleb taggurt, di yal tikkelt ideg d illa cwal, akk d kra n tdukliwin tiγerfanin ? Di snat tikwal id yufraren (agezzum n tγuri 1994-1995, tafsut taberkant 2003-2004), naγ d Umussu adelsan Amaziγ (MCB) akk d umussu n Leεrac ! Iγisi-yaggi n impebbren n Leqbayel ilaq as-d naf tifrat s tifrent m-id yehder lawan. Ayen izwaren assa, ayen yuysen assa d tiffin n tifrat i kra yellan d asennan di tmurt nneγ. Tifrat ilaq fellaγ ad t-id naf akken ad walin yemdanen akk d umezruy zdat ma ifut lhal.


  Ger tmurt n Leqbayel d ssyax ur d itneqpaεen i-gellan d amgared.


  Tamurt n Leqbayel i-gellan t-teddu s yiwen lqanun uqbel anekcum n Fransa di 1830, tella tekker gar-as d udabu yellan ar iterkiyen di Tferka ugafa n yimir nni, tessarem d akken mi tefra lgirra nni n Frans as-d sah tlelli, naγ ulamma t-d-timanit am yal tama n tmurt akken ad yeγli mihyaf nni yellan di zzman ideg Fransa terra-t ger Imezdaγ n Tmurt inesliyen d wid d issawpen si Europa asmi d tekcem Fransa. Targgit n tmurt n Leqbayel, d tiririt ulamma uzeγbub n tlelli nni yellan γures uqbel anekcum n Fransa. Tenwa timunent ara d tawi tnekra n 1954 (tin d illan akken ad ifakk uzaglu n unekcam, werjjin tella-d akken ad tuγal tlelli i tmurt ur nelli uqbel 1830 !) Asmi mlalen wid issekkren amennuγ mgal Fransa, yiwen ur d immeslay af-wamek ara tili tmurt asmi ara yeffeγ unekcam. Meslayen kan f kra n temsal mebla tfasil akken ad kkrent tamiwin nnipen n tmurt (timura n Leqbayel d Icawiyen llant wejdent di teswiεt nni d timezwura). Ayen akk icudden ar tsertit n tmurt yuγal di rrif. Aswir n Sumam uγur d issawel Abane Ramdane, yiwen deg warraw n tmurt n Leqbayel, iwwi-d netta daγen af temsalt n uskaray n tmurt, war timsal nnipen... Γas akken, iεdawen n Teqbaylit ssufγen-d ya tuccar nnsen imi ffγen-d mgal-is ulamma di taluft am ta icudden ar tmurt s tirni-s. Ar assa, kra deg widak nni ittfen imurar n udabu qqimen kan di tseddart nni nsen n yimir-nni, ugin ad ldin allen d wallaγen af ayen illan d Azref n wegdud s tirni-s. Γas akken iεdawen-is ssufen-d ya tuccar nnsen, tamurt n Leqbayel tekcem s tirni di tnekkra n 1954 alrmi tefra di 19 meγres 1962.

 
  Asmi akken i tefra lgirra nni n Sa (7) iseggasen, i d teffeγ taluft einani zdat wallen n impebbren n tmurt n Leqbayel id tedja lgirra. Tban-d amek ayen f innuγen d Irumyen, d wayen γef i-mmuten watmaten d tyetmatin nnsen di tnekkra, yedda d Irumyen iffγen tamurt. Kkren daγen s wadda i tnekkra mgal wid yeqqaren d atmaten nnsen ipelli nni kan deg imenγi. Id-d yesnekkren Leqbayel tallit nni d akabar n tirni n iγallen inemlayen (FFS) af uqerru-s Hocine AIT AHMED. Adabu rran win iwten af tlelli n tmurt ipelli amzun d win yexsen (ibγan) ad t-yebpu as-nni.

 
  Adabu n Lezzayer yerna tanekkra n tmurt n Leqbayel, Iqbayliyen gezmen timitt akk tmurt n Lezzayer d itbanen amzun d nettat i d adabu (Tuγ lhal adabu yeqqar d akken tamurt d netta kan, ayen nnipen ur yettunehsab). Leqbayel d iggran di tmurt-a irran iman-is d-taεrabt, tin akken iten irran di tama amzun d azeγbub ur d netwabdar zdat n teggti n »waεraben ? ». Ihi kkren nejjren abrid n tugdut  d wunuγ af izerfan n wemdan, widak kan i zemren a-sen yerr amttiq di tmurt nnsen. Akabar awhid icerw-it d tasemmatt di tmesbaniyin n tefsut Imaziγen n1980, d wasmi d slulen tiddukla tamezwarut n Izerfan n wemdan di lezzayer.

 
  Deffir n useggas nni n 1989, tamurt n Leqbayel rnan-as tiririt di rrif, imi sekkren ahjaju n tmes i wakken ad γli lehwa n teγrit, timenγit, d wayen akw iγettlen tugdut nni d ilulen imir kan. Tizikert nni d izpan akken leqbayel d igduden izdayriyen nnipen ad dakklen akken ad-d afen tifrat n tidet i tmurt, sγersen-t iεdawen n tmurt. Tugi tmurt n leqbayel ad-tikki deg-wudem amaynut id swejden i tmurt (tiεerbebt d t-tineslemt ineqqen), yerna tennat-id iwin ixsen as-isel di tmesbanit nni n 25 yennayer 1990, anegzum n tγuri 1994-1995, timesbaniyin  d umennuγ d ipefren timenγit n Lounes MATOUB as n  25 yunyu 1998 akk d-tefsut taberkant n 2001. Seg imir nni tamurt n Leqbayel tugi ad tekcem di turart n tfernin d issewjad udabu akken bγunt ilint.

 
  Adabu azdayri di tama-s iεedda akk tilas. Ar Leqbayel, amzun Fransa teqqim di tmurt, d udem kan i tbeddel. Akken am irumyen i neqqen, i tεeggiben, i ssefsaden, ama d amdan naγ d-tutlayt, naγ d idles aqbayli s umata. Iggul udabu a-ten issenger seg-zar s tsertit nni n uεerreb. Gren kan Tamaziγt, war Taqbaylit, ar iγerbazen mraw sin (12) iseggasen aya. Tamenpawt n tmurt n lezzayer γas melmi kan i tger Tamaziγt amzun d-tutlayt taγelnawt (ur telli d-tunsibt), Γas akken, Tamaziγt ur tufip ig-beddlen fellas di tmetti. Di tmurt n Lezzayer mihyaf yella ger snat tamiwin : di tama aγref d izgan i-usawen s tutlayt d yedles aεrab, di tayep widak ittfen di Tmaziγt d izgan kan  ddaw imezwura ! Ayen akken f innuγen izdayriyen (af mihyaf yezgan di lweqt nni n uqbel 1962) yeqqim ur iffiγ mi tefra. « Aεraben » t-tunehsaben d izdayriyen iheqqaniyen, ma d Imaziγen zgan am inebgawen ! Melmi ur ten nγin, a ten wten, m ur ten wwiten a-ten hebsen, m ur ten-hbisen a-ten εerrin, mi ur ten εerran, a-sen rren dunnit d qepran. Ayaggi acku Leqbayel ugin sin isulas nni kan f-ixsen ad sbedden tamurt : taεrabt akk d tineslemt.


  Ar assa, kra n wid irran iman nnsen af yixf n udabu n tmurt n lezzayer, sekkren yiwen uγbel kan : Asfap n teqbaylit d wayen d inttepen γures. Assagi adabu yebγa ad isfep ula d izuran n tmurt icudden s twinas n leqrun ar tmaziγt ! I wakken ad ssiwpen ar lebγi nnsen, at udabu tarran di lehbas, kkaten, neqqen kra n nwin d ikkren assa ad iwwet af teqbaylit .Skud leqbayel sbanayen-d amek ittfen nezzeh ar idles nnsen, adabu irennu ar zdat di texnanasin-is mgal nneγ. Assa netwali amek id-issawep lεasker ines ar tmurt nneγ zzin-as-d iwakken ad harben af tikti nni n timunent ur nesεi deg-uqerru... I sγursen, aεni illa kra n yir taluft id sewjaden i tmurt nneγ ?


  Ass-a aqlaγ netwali amek i-gegzem webrid ger Leqbayel d udabu n lezzayer. Netta yeqqar d akken ayen ssuturen Leqbayel d ayen ur d izeggen i tmurt s tirni-s ; Leqbayel, izuran n tmurt-a, ur d iqqim laman akw d udabu ineqqen degsen laεmer issuter ssmah, yerna d iqqaren yal tallit, werdjin yettef deg-wawal-is. Yiwen ur yezmir ad isfep s imesleh af-febrid imettawen d idammen yemmaren (dima d wid n Imaziγen, dima d wid n Leqbayel). Aγref iceffu, γas ur yehdir, ad-tafep izedγ-it reffu. Γas assa ad issuter asuref udabu yellan, nekkni ur ihellu udeddic (ljjerh) ildin  d idammen yezrin. Ayen kan i zemren ad-d yawi tifrat assa, t-timanit  nessutur. Tazla idammen ur d iggi ad tili daγen i-wakken ad-tili tifrat tikkelt-a.


  Lemmer ad yexs udabu akken ad-d yaf tifrat i tmurt n Leqbayel, yili tura mi d ters talwit di tmurt ar ad ires netta ar wemsefham i wakken ur ittuγal lmil i lmizan n lejmaε ger snat tamiwin. Ad-d ires akken a nemmeslay, a nemsefham, ad- nawi talwit ara idumen i tmurt, d-tin ara t-issalin.


  Af aya, zdat n tmurt nneγ, akk zdat n tmura nnipen n umapal, s yism n Umussu i timanit n tmurt n Iqbayliyen (M.A.K) aqlaγ nessuter-ed aya :


1-    Tiririt n uzal sγur adabu azdayri i Weγref Aqbayli
2-    Timanit i tmurt n Leqbayel

 

Leryuy igreγlanen testenya tmurt n Lezzayer af ayen icudden ar tlelli n Iγerfan, rran tamara fellas akken ad-teqbel ayen akka id nessutur s yisem n weγref Aqbayli.


  Ma yella kra n w'ur numin s wayen akka id nessutur assa, ma yella win yenwan d akken Leqbayel ur yelli d ayen imennan i yiman nnsen, aqlaγ newjed akken ad tili tifrent af temsalt-agi di tmurt n Leqbayel. I wakken tugdut ad-tili di tmurt, iwwi-d assa tugdut ad tefk tiririt i wayen γ-issaram ugdud Aqbayli.


   Tamurt n Leqbayel, ass n 05 yunyu 2008.

 

    S yisem n MMQ (amussu n timanit n tmurt n Iqvayliyen) , Ferhat MEHENNI.
                                     
    Irrat-id ar teqbaylit, MAZIGH : http://mazigh.blogg.org

Publié par mazigh à 11:48:46 dans Maziɣ | Commentaires (2) |